Tusen år och tusen mil...

Jag behöver dig just nu, för mig finns bara du. Om jag somnar för en stund, tar det slut på en sekund..
Angelica, jag behöver dig just nu. När jag var med dig, när det var sommar, när världen låg inför våra
fötter, då fanns det ingenting vi inte kunde!

Det finns dom som säger, jag tror det är sant.
Att det finns ingenting, det finns ingenting vi inte kan!

Tusen år och tusen mil... Du är så jävla långt bort just nu. Ibland blir jag så jävla arg bara av att tänka
på dig. Det går inte att beskriva. Jag skulle kunna slå sönder dig, spotta dig i ansiktet och skrika på dig
till jag svimmade. Och sen vänder det. Jag vill inget hellre än att krypa ner i bäddsoffan hos dig, och somna
med rökelser i rummet.. Vakna och smyga ut för att röka utan att din pappa vet något.
Jag saknar dig. Det gör jag. Och jag tror att jag är arg på dig för jag vet att det aldrig kommer bli som det
va förut mellan oss. Det är redan förstört. Och jag vet inte om jag någonsin kommer lita på dig igen,
jävla menshuve! Fan.

Jag hoppas du förstår en dag att det finns en värld utanför Göteborg och utanför din pojkväns lägenhet,
en värld som väntar på dig. Men inte hur länge som helst. För dom vänner du en gång hade i den
världen utanför, finns inte kvar så länge till...




http://www.youtube.com/watch?v=AbR5D1WhE_I&feature=related

Kommentarer

Berätta din hemligaste hemlighet!

Hur stavar du ditt namn?
Troru jag kommer komma ihåg dig?

E-postadress: (publiceras ej)

Var bloggar du?

Talk to me!

Trackback
RSS 2.0