Drömmar, sommar och lite salt.
Är det allt du har att säga?
Vet du ens hur man uttrycker meningen "Jag tycker..." ? Det är som att något fattas hos dig. Som att du saknar mojengen i kroppen som skapar egna åsikter. Egna drömmar. Egna uppfattningar.
Allt grundas i vad andra tycker. Och sen kommer du på dig själv med att "Ne, nu jävlar ska jag stå på mig!" Och så driver du, slåss och strider för en skit sak. Bara för att förverkliga dig själv. För att kunna säga och ge intrycket av att "Jag är bestämd, vet vart jag vill här i livet. Vet vad jag gör. "
Jag säger inte att det inte är så, bara att det uppfattas som att du saknar den där mojengen.
FORTFARANDE TORSDAG...
Det kanske är så för alla, men för mig är det en av dom värsta känslorna som finns. Mitt enda hopp är att det ska gå över, att det ska hända något. Och med att hända något så menar jag att jag ska hitta på något att göra, att något ska falla mig in. Inte att någon eller något ska hitta på något åt mig att göra.
Men nu har jag haft tråkigt i över 20 minuter. Vanligtvis har jag bara tråkigt i kanske 2-3 minuter innan jag hittar på något. Men just nu händer ingenting. Ingen som helst social stimulans, ingen pysslande sprudlande kreativitet, inget slött tv-program... I n g e n t i n g .
Jag skulle kunna sy på min kjol, ta en promenad, kolla på en film, baka, städa... Men om jag inte känner för det så funkar det inte. Så jag sitter kvar här och stirrar ut i intet och väntar.
TORSDAG.
Äta frukost själv utan att vara hungrig - check.
Tycka synd om mig själv och tro att jag är ensammast i hela världen - check.
Idag är en jobbig dag. En jobbig vecka.
LYCKA
Jag är så glad för att jag inte är kvar där längre.
Så glad över att slippa sitta och må dåligt 9 timmar om dagen.
Jag är så tacksam över att ha Rutger.
Att få så här mycket tid tillsammans med honom och att jag aldrig har tråkigt med honom.
Lycka är att få tid att hoppas på nya utmaningar.
Lycka är att få tid till att njuta av allt det här fina och alla mina underbara vänner.
MÅNDAG.
Efter en lång helg i Stockholm och ute i skärgården så är jag helt slut. Det är så skönt. Som om jag tömt alla sparlager på energi, slösat med skratten och satsat allt. Det finns ingen energi kvar alls i kroppen. Vilket gör att jag bara kan suga åt mig av solen, ännu mera skratt och Rutger. Jag kan fylla på med bra och stark energi.
Ingenting är värt något utan dig.
Jag vill alltid vara hos dig, jag mår
aldrig dåligt med dig. Du gör mig
alltid glad. Du är min bästa vän,
mitt allt. Jag är stolt över att få
ha dig i mitt liv. Det finns inget jag
inte vill uppleva med dig. 
TORSDAG.
Det första är att Rut ska på anställningsintervju idag. Jag hoppas så mycket för hans skull. Och framför allt för hans skull, inte för pengarnas skull. Pengarna är såklart behövda, och det är irriterande att inte ha några. Men jag hoppas att det går bra och att han får jobba inom vikariebanken - för han skulle bli så lycklig då. Han skulle känna sig så behövd, uppskattad och efterlängtad. Och det är han värd, om någon! Han vill det här så mycket, och han om någon är värd att få vad han vill ha.
En annan sak att prata om är Styrbjörn! Vem heter så egentligen? Ja, alla som heter Styrbjörn heter ju uppenbarligen Styrbjörn.. men vem döper någon till något sånt? Det är det märkligaste namn jag kan komma på, som ändå är accepterat. Det är inte konstigt som Amadeus, men heller inte lika gubb-gulligt som Melker. Det är bara så... jag vet inte. Det känns liksom kämpigt, som att man har mycket att styra med och lite meckigt att heta Styrbjörn. Som att piss i motvind. Jag är fascinerad - eller vad det nu heter.
Och! En till sak att tänka på. Igår hade jag och Rut en flera timmar lång diskussion om könsroller och om män och kvinnor är lika mycket värda osv. Rut förespråkade att kvinnor är mer värda och att kvinnor borde tas om hand om mer, ex. inte få rycka ut i krig. Inte för att kvinnor inte klarar av det, utan för att kvinnor ska man vara rädd om. Dom är värda mer liksom. Jag förespråkade att alla är lika värda och att kvinnor inte är mer värdefulla än män. Det är liksom ingen risk att kvinnorna skulle ta slut, så vi behöver inte spara på dom direkt.
Själva ämnet är inte det intressanta, det jag är glad för är att vi tyckte olik - diskuterade - argumenterade - lyssnade - förstod varandra - och sen var det bra så. Det har typ aldrig hänt förut. Antingen så slutar vi diskutera för att det inte går utan att börja bråka, eller så börjar vi bråka.
Men det var så skönt att jag faktiskt inte tog illa upp (jag brukar göra det om Rut börjar hånar mina åsikter) - och för att Rut inte blev sur (han blir det för att jag inte ger mig och vill diskutera).
Det låter säkert konstigt, men jag trodde inte vi kunde komma varandra närmre men igår var det som att vi upptäckte ytterligare en sak vi har gemensamt.
Jag är glad iaf!
Kent – Vad två öron klarar
Uh. Nu har jag fått skriva av mig. Nu fortsätter jag lyssna på Kent och må bra. Hej påre!
MÅNDAG.
Du är mitt finaste, min bästa vän, min styrka och den viktigaste för mig. Jag har förstått nu att Du är den som verkligen står vid min sida - alltid. Jag är arg för att jag inte såg det förut - förlåt mig. Men nu förstår jag. Nu ser jag.
Tack för att du står ut med mig - trotts att jag är jag.
Du är det dyrbaraste jag har. Du kompletterar mig och jag mår aldrig dåligt när jag är med dig. Jag kan inte tänka mig någon mer osjälvisk och omtänksam person än dig.
TORSDAG.
Så nu satsar jag alla mina guldkorn och pärlor och andra värdigheter på det dyrbaraste jag har.
Det tar emot just nu. Är en jobbig period att gå igenom. Det är en lång uppförsbacke. Jag är redan trött. Men det ska gå. Ingen annan gör livet lättare för mig, så jag får försöka själv. Men det kommer gå för det måste.
Mer kvalité.
FREDAG.
Idag har det gått 7 dagar sen jag slutade röka.
Jag är mycket stolt. Mest för att jag ska vara det bara. Har jag hört.
Inte för att det är speciellt jobbigt eller någon större prestation. Jag saknar det kanske 1 gång om dagen, max. Inte mer än så. Alla andra gånger har det varit sjukt jobbigt. Jag har blivit ännu grinigare och jävligare och blivit deppig.
Nu känner jag mig snarare starkare och mer fokuserad. Mer målinriktad. Vet vad jag vill, hur jag ska ta mig dit och har koll på läget. Ingenting och ingen ska få komma i närheten av mig med sin negativa energi. Jag tänker inte riskera att smittas att bitterhet och gnäll.
- Nu behöver jag inte fokusera på att vara cool längre, nu ka jag fokusera på mig själv istället.
TISDAG.
Mitt 2011:
[ ] Vara rökfri i minst 3 månader.
[ ] Måla om hallen.
[ ] Åka till Riga.
[ ] Arbeta hårt.
[ ] Testa yoga.
[ ] Pierca mig.
[ ] Spara minst 200 kr i månaden.
[ ] Tatuera mig.
[ ] Ta semester.
2011 ska vi alla lyckas. It is meant to be.
note to self.
Det värmer så fint.
MÅNDAG.
2 dygn utan cigaretter.
120 kr rikare.
Dom säger att det tar 1 dygn för cigarett-gifterna (vad nu exakt det är) att gå ur kroppen. Så nu är jag helt (kan man kanske säga dubbelt så mycket, för det är 2 dygn) ren.
Nu väntar jag på att föryngras, få porlinshy, gå upp i vikt och upptäcka hur äckligt världen luktar.
Jag mår oförskämt bra. Det är mycket enklare än jag trott. Jag bryr mig knappt. Saknar det inte. Så jävla märkligt. Är det något som är fel? Röker jag i sömnen? Varför gråter jag inte okontrollerat och är hysterisk? Det kommer nog.
TORSDAG.
Som en hungerkänsla, fast inte i magen. Och det är som att shopping, kärleken, god mat, fester, vänner, förhoppningar och se-fram-emot-känslan inte botar det.
Varför saknar jag alltid det jag inte har?
Varför känns det alltid som att det var så mycket lättare förr?
Varför är jag aldrig nöjd?
Så jag applicerar det på något annat. På att sakna någon. På att längta efter sommaren och solen. På att vilja ha pengar. På att tänka att om inte, så vore allt bättre. Och om det vore så, då våre allt enklare.
När jag bodde i Stockholm så längtade jag bort. Då tänkte jag att om det inte var för Stockholm, för livet där, då hade allt varit enklare. Bodde jag någon annanstans så skulle allt lösa sig. Och nu längtar jag tillbaka. Inte för att fly från problem. Men istället för att det är mitt fel, så är staden jag bor i, människor jag umgås med, människor jag inte har nära mig, jobbet, pengar.. allt annats fel.
Och så var det konstaterat.
Nu återgår jag till att tycka allt är piss.
Men det blir bätte imorgon, va? Mh. I really do hope so!
Hej påré!
ONSDAG.
Jag får panik.
Vill inte vara med.
Blir galen.
Is this it?
Är det meningen att jag ska peppa och motivera, men det händer ändå ingenting? Är det meningen att jag ska försörja och tjäna pengar, åt någon annan? Är det meningen att jag ska finna mig i, och vänta på, att ni andra klarar av att ta tag i saker och ting? Jag vill bara gråta vid tanken.
Varför är allt fortfarande som för 2 år sen?
Jag tänker inte vara med om 2 likadana år till. Så fan heller.
FREDAG.
Ikväll kommer bli en av de mysigaste kvällarna på väldigt länge.
Vi ska dricka vin, äta tacos, äta vaniljpannacotta med hallon och
fira Sofie och Mimmis födelsedagar. Sofie och Mimmi ska få presenter
och jag kan knappt vänta! Idag är en sån där dag när det snöar ute,
det är svinkallt, grått och allmänt äckligt. Men inombords är jag varm.
Den här dagen är till för mina fina vänner. Empa kommer ikväll och
förhoppningsvis Yessica också. Jag älskar er alla, så otroligt mycket.
Det är som en hopplös kärleksföraklring, klyshig och sliskigt söt. Men
Ni är det finaste som finns för mig. Jag säger antagligen för sällan, och
visar det inte som jag borde. Men ni betyder allt för mig. Ni utgör själva
mig. Utan er finns jag inte. Då spelar ingenting någon som helst roll. Er
åsikt, er omtanke, ert sällskap och närhet är min luft.
Jag vill aldrig vara utan er. En vänskap finare än vår, finns inte.
Har aldrig funnits. Kommer aldrig att finnas.
Den är villkorslös och oändlig.
FREDAG.
Men det är roligare att tänka på det som är komsikt negativt.
BUKFETT är det äckligaste jag kan tänka mig. Svettigt, hängigt, lite ojämn färg i huden och bara väääällande bukfett som till intetgör könsorgan, navel, höfter och andra vackra former en kropp ska ha. Jag satt och surfade runt lite på rasten idag och stötte på olika bilder på bukfetma och insåg hur jag äcklades av det.
Så istället för att fokusera på att jag ska träffa Olivia som är så glad och energirik idag, få dricka iskall öl och umgås med mina käraste, så tänker jag frenetiskt på bukfett.. Åh. Känn på ordet.. Det är så det krullar sig i munnen. Det är så fel. Fet får man gärna vara men just bukfett förstör verkligen kroppen form. Så osmickrande. Därför är det inte okej. Så när (observera inte om) jag blir fet, då behöver någon bara se mig i ögonen och säga "bukfett" så fattar jag vinken och börjar träna som en galning. Bukfett är det enda jag är rädd för, när det gäller övervikt.
Min ända fruktan!
ONSDAG.
Allt ifrån att kläderna är bekväma och hyn känns ren, till att det flyter på på jobbet.
Men FRAMFÖR ALLT! Rut var på anställningsintervju idag och fick en praktikplats inom kommunen (inom kommunne, sjuuukt bra inkörs port!) och ska börja om ca 1 vecka! Nu väntar han bara på att arbetsförmedlingen ska få tummen ur och skicka ett papper. Sen är det kirrat.
Och on top of all! Kommungubben var förvånad över att Rut har utbildning, alla andra som sökt hade inte det. Och kommungubben skulle prata med äldreboendet i Berga så han får vara där. Det är typ två sekunder hemifrån. Ååååh! Jag är så glad för hans skull!
Och snart ska jag fika med Mimmimimmimimmimimmi<3
Och nu fick jag ett sms:
"Sänd:
2010-11-10
15:53:57
Från:
Habibi<3
Det var en tjej som sket på sig på bussen! Puss "
Jag tror inte den här dagen kan bli bättre.
TISDAG.
2 år och 6 månader med min älskade Rut <3
Det finns ingen mer villkorslös kärlek än denna.
Jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig.
Och för dig ska jag göra det tusen gånger om.
ONSDAG.
Din inkompetenta jävla skrikapa.
Att du har mage!
Hur hanterar man en sån sak?
Smicker. Jamen visst. Jag gick nästan på den.
Du slår säkert.
Hur kan någon orka med dig?
Hur kan du orka med dig själv?
Att jag kan vara så dum?
Men det är en utmaning.
Jag går ur det starkare.
Mycket starkare än alla andra som inte orkade.
Inklusive dig.
Vinn 3000 kronor med eniro.se
Jag har deltagit i en schysst tävling på http://vinn3000kr.feber.se/, gör det du med!
Min motivering till att jag skulle vinna:
Jag skulle dela presentkortet med mina vänner.
Men det som gör det så svårt att bestämma exakt
vad jag skulle köpa, är att eniro.se ger så många
uppslag för var och vad man kan tänkas köpa.
Det finns oändligt med möjligheter, och jag älskar det!
Därför ska jag vinna 3000 kr shopping.
Man kan tävla via Facebook, twitter och sin blogg. Det är väldigt enkelt och en schysst deal!
