Mrs. Stockholm

Jag är disträ. Och jag vill be om ursäkt. Jag är frånvarande när ni ringer, jag ringer inte upp, svarar inte i telefon, svarar inte på sms, är otrevlig, kort, gnällig och nonchalant. Det är jobbigt just nu. Det är påfrestande att inte veta om man kommer ha råd med hyran i slutet av månaden, att påbörja nya projekt som att plugga, börja nytt jobb, söka nya jobb, anställningsintervjuer osv. Jag vet inte hur jag ska ta tag i så många trådar på en och samma gång, utan att blanda ihop dom, lära mig att priotera dom och samtidigt hålla i dom så jag inte tappar någon.
Och medans jag gör allt detta, håller i allting som händer, så ska jag göra det med ett stort leende på läpparna och alltid ett skratt i bakfickan.
Jag uppskattar er, alla. Jag uppskattar att Emelie står ut med att jag aldrig hör av mig och inte lägger ner tillräckligt mycke tid på Mary Kay, jag är så glad över att du alltid får mig att le och peppar mig.
Och jag uppskattar att Jenny var här, och att hon kommer hit snart igen. Du gör mig så lugn, och trygg. När du kom så kunde jag sova tryggt för jag visste att när jag vaknade så fanns du där och den dagen jag fick dela med dig, skulle bli en bra dag. Även om jag va kort och grinig emellanåt.
Och jag uppskattar när Elin ber mig komma hem till Stockholm, när Daniéla och Yessica frågar när vi ses nästa gång. Jag blir så jävla glad av det, även om jag inte svarar. Jag vet inte varför jag inte svarar men jag tror att det är för att jag inte vill inse att jag faktiskt inte vet när jag kommer hem till Stockholm nästa gång.
Jag uppskattar dessutom Jonatan, för att han bara står ut med mig. När jag gråter, när jag skriker, slår honom, är sur, blir irriterad på ingenting, skäller på honom och är dum i huvet.


Det ända jag inte uppskattar just nu, är mig själv. Jag hatar att jag inte bara kan koppla av när jag väl är hemma, ladda batterierna och sen ta nya tag. Jag går istället runt på sparläge konstant och oroar mig över allting.

Men jag ska bättre mig. Ta hand om mig själv så jag kan ta hand om andra och viktigare saker, än att glo på tv hela dagen och sen inte kunna sova för jag har ångest för jag inte gjort något av dagen. SKärpning!