Mrs. Stockholm

Jag vill vara precis sådär glad som bara jag kan vara. På mitt egna sätt. När varje steg jag tar studsar och varje ord jag uttalar kvittrar. Jag vill vara sådär sprudlande lycklig, så det smittar av sig på allt och alla. Så otroligt nöjd med allting bara, jag vill vara den som säger att det löser sig, för jag Vet att det gör det. Jag vill vara den som löser alla andras problem för jag inte har några själv, vill vara Eliana bara..
Jag skulle byta allting jag har just nu, för att vrida tillbaka tiden till i våras. Jag vill ligga på kajen och sola med Angelica, när allting fortfarande var som det skulle mellan oss. Och jag vill lära känna Empa igen, på nytt, och ta tillvara på den tiden. Jag vill supa skallen av mig i Tanto och somna utomhus. Jag vill ta på mig mina solglajjor och le mot hela världen! Jag vill åka tunnelbana in till stan bara för att köpa glass. Eller för att möta ia vid hennes jobb och låta henne överrösa mig med allt som händer i hennes liv, eller för att köpa jättestora byxor på Zapata.. Eller för att köpa ett blått Corner och folköl..
Vad jag vill komma fram till är att jag saknar den känslan jag hade i magen för lite mer än ett halvår sen. Sådär lyckligt ovetande om saker och lagom vuxen. Jag tror jag saknar solen allra mest. När den kommer tillbaka, och när fåglarna börjar kvittrar och allt det där.. blommor ploppar upp och annan skit kommer fram, då kommer den gamla vanliga hederliga Eliana kvar. Då försvinner den här bittra, instängda och frånvarande Eliana, den som inte svarar när nån ringer, som aldrig har tid för hon ska ligga å sova eller kolla på tv, den Eliana som antingen flippar ur totalt och går över alla gränser, eller som bara är tråkig..

Till våren kan vi lova en ny utgåva av Eliana Pettersson, det kommer då ske en uppdatering av programvaran och vi kan lova en massa överraskningar och andra kuligheter för er!


Leave me out with the waste
This is not what I do
It's the wrong kind of place...