Mrs. Stockholm

Jag är sjuk och det ÄR synd om mig. Och när det är synd om mig så tänker jag inte normalt så jag vill bara be om ursäkt offeciellt, och tacka för att ni står ut. Jag vet att jag är grinig som en idiot och bara gnäller på alla. Och jag vet att jag är otrevlig och kort mot er. Tankspridd och ouppmärksam. Jag vet även att det inte hjälper att vara medveten om det, när jag bara fortsätter vara en idiot.
Men jag vet även, att jag bättrat mig. Att jag varit gladare, trevligare och med social sen jag flyttade. Jag är fullt medveten om att ni vet att jag försöker. Men det är så lätt att falla tillbaka och vara bitter. But no more.
Nu ska jag finna en balans.

När jag sjuk, är jag egoistisk och gnällig.
När jag är glad, är jag energisk och sprallig.
När jag är ledsen, är jag tyst och i chocktillstånd.
När jag är arg, skriker jag och säger saker jag oftast ångrar.
När jag är sur, är jag för jävlig och envis.
När jag är trött, är jag tröttsam och grinig.
När jag är nöjd, är jag tyst och medgörlig.
När jag är lycklig, är jag lugn och ordningssam.

Och en sak till. Jag har världens värsta morgonhumör. Det är något ni får stå ut med. Haha.